Svart och vitt, upp och ner

Jag blir så förvirrad av alla dessa humörsvängningar 

Igår var en jättebra dag.
Jag gick på terapin, var och lämnade blodprov och sen så gick jag och T till stan.
Gud vad roligt vi hade det, visst hade vi T?
Vi åt lunch när vi kom dit, strosade på stan, jag köpte rökelser och vi kollade på stenar, vi skrattade i omklädningsrummet tills jag hade ont i kinderna för att jag hade skrattat så mycket.
Sen så gick vi till ett café och drack chai latte och bara hade det mysigt.
En jättefin dag

(null)


Och sen idag vaknade jag och kände mig bara tom, som att det ekar i mig.
Ångesten ligger där och bubblar, för nära ytan.
Och jag blir arg! Kan inte fler dagar vara som igår?
Jag hade planerat att jag skulle göra lite grejer idag, ta en välbehövlig dusch, plocka iordning lite här hemma för T och två till av hennes vänner kommer hem hit på lördag. 
Men jag orkade inget av det jag hade planerat.
Varför kan det inte bara vara bra någon gång?




Bleknade ärr

Jag vill att mina sår ska läka så jag stolt kan visa psykpersonelen att jag inte har självskadat på länge.
Att jag har lämnat det bakom mig, vilket det känns som jag har gjort!

Jag ska förhoppningsvis också ta bort två av mina mediciner som bara känns onödiga.

Det känns som att det går bättre (troligen mycket pga D-vitamin) 
Men jag vill att det ska framstå som att det är ännu bättre för psykpersonalen då mitt mål är att få en bypassoperation till hösten.
Och det får jag bara om min läkare/terapeut tycker att jag är stabil nog, så vi får se vad som händer 

Cider och sol

Gårdagen var så himla bra!

Jag startade dagen med att åka till gymmet med L och hennes syrra.
Väl hemma igen så kom T till mig och vi solade i några timmar, tog en cider och lyssnade på bra musik.
Sen duschade jag, käkade och åkte hem till L för på kvällen festade viii

Delmål uppnått

Jag har idag kastat bort alla mina rakblad!
Jag hoppas verkligen att impulserna att köpa nya inte kommer igen någon gång snart

Jag är så jävla stolt över mig själv, det känns som jag har klivit över en osynlig gräns till ett lite mer hoppfullt liv, den här sommaren kommer bli bra, det känner jag på mig!