Hösten är här

Jag gråter efter närhet.
Efter att ha någon att hålla handen med, titta på serier med medans vi sitter ihopkurade under filtar.
Jag gråter efter att ha någon att sova med, inte sex utan bara ha någon annan bredvid mig som jag kan mysa med nu när hösten och vinterns kyla smyger sig på.
Jag gråter efter långa kramar som man helst inte vill ska ta slut. 
Efter varma och mjuka kyssar.
Jag gråter för att jag känner mig ensam.